Det var förhållandevis sent som den japanska elektroniktillverkaren Sony kastade sig in i kampen om herravälde i TV-spelsbranschen. Nintendo och Sega hade redan hunnit släppa flera generationer av konsoler när Playstation dök upp på marknaden i slutet av 90-talet, och tog världen med storm. För det är precis vad den gjorde. Som den första spelkonsolen som använde sig av CD-skivor i stället för kassetter, var möjligheterna till informationslagring oerhört mycket större än tidigare. Nu kunde man få plats med mycket större spel, både vad gällde omfattning, grafik och ljudkvalitet. Det här förändrade kort sagt allt.

Eftersom Nintendo strax innan det att Sony släppte Playstation, hade släppt sitt Nintendo 64, som även det använde sig av kassetter, fick de nu stressa ut nästa generations spelkonsol. Denna hette Nintendo Gamecube, och om du inte minns det så är det kanske inte så där väldigt överraskande, den nådde aldrig samma framgångar som Nintendo 64 eller Playstation.

Handkontroller

Nintendo 64 hade dock en stor fördel framför Playstation, den hade som bekant utrustats med möjligheten att ansluta hela fyra fjärrkontroller, vilket resulterade i att man kunde spela multiplayer med upp till fyra spelare samtidigt. Playstation hade i sitt grundutförande bara uttag för två handkontroller, och även om man faktiskt kunde köpa en tilläggsmodul som kallades för “multi tap”, i vilken man kunde ansluta ytterligare fyra kontroller, var det här någonting som inte användes i särskilt stor utsträckning. Det var både dyrt och trassligt, tyckte många användare, och de flesta spelen till Playstation var helt enkelt inte anpassade för att man skulle kunna spela fyra spelare samtidigt. Så i slutänden resulterade det hela i att de allra flesta som var intresserade av att spela multiplayer med fler än två spelare vände sig till Nintendo 64.

Någonting som har spekulerats i ganska mycket, och som man aldrig riktigt fått något tillfredsställande svar på, är varför man inte la till möjligheten att ansluta fler fjärrkontroller i Playstation 2. Även där var det högst två kontroller åt gången som gällde. Kanske tänkte man att intresset för att dela upp skärmen i fyra rutor snart skulle dö, faktum är ju att det faktiskt hade sina begränsningar. Eftersom allt skedde på samma skärm kunde ju spelarna se varandras framfart hela tiden, vilket helt klart gjorde actionladdade shooters som Goldeneye lite mindre spännande.

Grafik

Eftersom den första modellen av Playstation var 32bit, trodde nog många att grafiken och flytet i den skulle vara sämre än på ett Nintendo 64, som ju var en 64bitars-konsol. Så visade sig dock verkligen inte vara fallet. Playstation stod för oerhört fin grafik med hög upplösning, och även om man kanske inte skulle tro det om man provspelade det idag, så representerade konsolen en helt ny värld vad gällde prestanda och möjligheter inom TV-spel.

Nintendo 64 hade förstås också väldigt fin grafik för sin tid, men Playstation får ändå anses ha varit snäppet vassare på det området. I slutänden var det ju ändå spelen som avgjorde vilken konsol som blev mest omtyckt och populär runt om i världen.